Goodpoint stöttar en av Sveriges stora kollektivtrafikaktörer i deras klimatarbete. Den avgörande frågan är hur utsläppen kan minska samtidigt som verksamheten växer. Frågan har stor betydelse i ett samhällsperspektiv eftersom kollektivtrafiken är en nyckel i klimatomställningen. När fler väljer buss eller tåg i stället för bil minskar transportsektorns totala klimatpåverkan.
Förutsättningarna är därmed goda. Expansionen gör att fler reser med kollektivtrafik, vilket minskar bilresandet. Samtidigt uppstår en paradox. Verksamhetens egna klimatutsläpp riskerar att öka när nya byggnader, anläggningar och fordon tillkommer. Framgången på samhällsnivå kan i förlängningen undergräva möjligheterna att nå de egna klimatmålen.
Absoluta klimatmål blir avgörande i växande verksamheter
En del av utmaningen handlar om skillnaden mellan relativa och absoluta mål. Relativa mål kan visa förbättringar per resa eller per resenär, men de räcker inte när de totala utsläppen fortsätter att öka. För att vara i linje med Parisavtalet behöver klimatmålen vara absoluta och kopplade till faktiska utsläppsminskningar. Det kräver beslut om exempelvis materialval i byggnader, energieffektiv teknik i anläggningar, längre livslängd på resurser och infrastruktur, elektrifiering av fordonsflottan samt tydligare krav på leverantörer.
Johanna Nordström, senior rådgivare
Klimatomställningsplanen behöver styra beslut i hela organisationen
Goodpoints arbete leds av Johanna Nordström, senior rådgivare och expert inom klimat. Fokus riktas framför allt mot styrningen.
Arbetet fokuserar bland annat på frågor som:
- Hur klimatmål ska integreras i investeringsbeslut
- Vilka alternativ som vägs in i beslutsprocesser
- Hur materialval påverkar klimatpåverkan och budget
- Hur klimatmål följs upp i praktiken
- Hur styrning och prioriteringar påverkar utsläppsutvecklingen
Klimatstyrning behöver integreras i investeringar och verksamhetsstyrning
En central del av uppdraget är att utveckla och konkretisera aktörens klimatomställningsplan, en så kallad Climate Transition Plan. Planen behöver styra beslut och rutiner i hela organisationen, från styrelsens strategiska beslut till handläggarens vardag. På så sätt flyttas klimatfrågorna från policydokument till faktisk handlingskraft.
”Kollektivtrafiken är en motor i klimatomställningen och har redan kommit långt med att fasa ut fossila bränslen och effektivisera fordonsflottan. Nästa steg är att förändra arbetssätten inom byggnation, där klimatpåverkan fortfarande är betydande. Vår roll är att hjälpa aktören förena två till synes motstridiga krafter: tillväxt och utsläppsminskning”, säger Johanna Nordström.
Hon betonar att målen redan är robusta, men det avgörande är att de också styr i praktiken, i materialval, i byggbeslut, i prioriteringar och i långsiktiga investeringar.
Kollektivtrafiken kan visa vägen i klimatomställningen
Många företag och organisationer kämpar med att nå sina klimatmål till 2030. För kollektivtrafikföretagen blir dilemmat särskilt tydligt: tillväxten är positiv för klimatet när fler väljer bussen framför bilen, men expansionen innebär samtidigt ökade egna utsläpp. Den avgörande frågan är hur denna paradox kan vändas till en styrka. De aktörer som lyckas förena tillväxt med faktiska utsläppsminskningar visar vägen för hållbar utveckling.
Utmaningen är komplex men inte oöverstiglig. Med tydlig styrning, konsekvent uppföljning och långsiktiga beslut kan kollektivtrafiken visa att tillväxt och absoluta utsläppsminskningar kan utvecklas parallellt.
Av hänsyn till det pågående arbetet namnges inte aktören.
Vanliga frågor om kollektivtrafik och klimatomställning
Vad är en Climate Transition Plan?
En Climate Transition Plan beskriver hur en organisation ska minska sina utsläpp över tid genom konkreta åtgärder, investeringar och styrning.
Vad är skillnaden mellan relativa och absoluta klimatmål?
Relativa mål mäter utsläpp per exempelvis resa eller produkt, medan absoluta mål fokuserar på att de totala utsläppen faktiskt minskar.
Varför är kollektivtrafiken viktig i klimatomställningen?
När fler väljer kollektivtrafik istället för bil minskar transportsektorns totala klimatpåverkan.
Varför kan kollektivtrafikens egna utsläpp öka trots hållbar tillväxt?
Expansion av byggnader, anläggningar och fordonsflottor kan öka verksamhetens egna utsläpp även om samhällseffekten är positiv.
Hur kan klimatmål integreras i investeringsbeslut?
Genom att väga in klimatpåverkan i exempelvis materialval, byggprojekt, leverantörskrav och långsiktig planering.
