Klimatberäkningar utgör grunden i företags arbete med att minska sin klimatpåverkan. De visar nuläget, tydliggör var utsläppen uppstår och ger ett faktabaserat underlag för prioriteringar. Många företag har också tagit nästa steg och satt långsiktiga klimatmål. Det är bra. Men nästa steg är avgörande: hur ska målen faktiskt nås?
Utan en tidssatt plan för hur utsläppen ska minska över tid, med konkreta åtgärder, budget, ansvar och uppföljning, förblir både beräkningar och mål i praktiken bara analys och ambition. Detsamma gäller kommunikationen. Att sätta mål räcker inte. Det krävs transparens kring hur de ska nås.
Från klimatberäkning till konkreta åtgärder och prioriteringar
Samtidigt ökar kraven från kunder, upphandlingar och regelverk på att kunna visa just detta. Klimatarbetet behöver därför ta nästa steg: från nulägesbild och mål till konkreta åtgärder, prioriteringar och delmål. Det är här klimatomställningsplanen blir central.
Klimatomställningsplanen binder samman mål och genomförande
”En klimatberäkning ger en tydlig nulägesbild. Nästa steg är att sätta mål, men den avgörande frågan är hur de ska nås: vad är nödvändigt att utveckla, i vilken takt och till vilken kostnad? Klimatarbetet kan därmed liknas vid en pall med tre ben: klimatberäkning, klimatmål och klimatomställningsplan. Saknas ett ben faller helheten”, säger Johanna Nordström, senior rådgivare inom klimat på Goodpoint.
En klimatomställningsplan omsätter nuläget i en tydlig och genomförbar riktning. Det innebär att identifiera relevanta åtgärder, kvantifiera deras effekt och kostnad samt bedöma hur de kan genomföras i praktiken utifrån verksamhetens förutsättningar.
När klimatarbetet blir en del av affärsutvecklingen
Klimatomställning handlar inte bara om att minska utsläpp, utan om att fatta bättre beslut. Rätt prioriteringar kan minska kostnader, stärka konkurrenskraften, möta ökade kundkrav och minska exponering mot risker kopplade till energi, material och regelverk. Samtidigt skapas ett tydligare beslutsunderlag för investeringar och en mer robust affär.
Vetenskapligt baserade klimatmål kräver tydliga delmål
En central del i detta arbete är att sätta mål i linje med vetenskapen. Det innebär klimatmål i linje med 1,5-gradersmålet i Parisavtalet, med tydliga delmål till 2030 och långsiktiga mål till 2040 eller 2050. Målen behöver vara förankrade i företagets faktiska utsläpp och möjliga att nå genom konkreta åtgärder.
Affärsförståelse och analys i kombination
Förutsättningarna skiljer sig mellan företag. Rådighet, värdekedja, affärsmodell och strategiska prioriteringar påverkar vad som är möjligt och relevant. Därför behöver klimatomställningsplanen utvecklas i nära dialog med verksamheten, där analys kombineras med affärsförståelse.
Så byggs klimatomställningsplanen i praktiken
Goodpoints metod bygger på detta arbetssätt och genomförs tillsammans med uppdragsgivaren i tre workshops:
- Analys och förankring av nuläget
Den första workshopen fokuserar på att analyseraverksamhetens nuvarande klimatpåverkan skapa en gemensam förståelse för nuläge, utsläpp och förutsättningar. - Identifiering och värdering av möjliga åtgärder
Den andra workshopen fokuserar på att identifiera relevanta åtgärder samt bedöma deras effekt, genomförbarhet och påverkan på verksamheten. - Prioriteringar, vägval och riktning framåt
Den tredje workshopen handlar om att definiera prioriteringar, vägval och en tydlig riktning för det fortsatta klimatarbetet och omställningen.
Från klimatdata till investeringar och styrning
”Det är först när klimatdata kopplas till affär, investeringar och styrning som arbetet blir konkret. Då blir det också tydligt vilka beslut som behöver fattas och vad som faktiskt driver förändring”, säger Johanna Nordström.
Klimatomställning kräver både strategi och implementering
Genom Knightec Groups breda kompetens, från teknik- och produktutveckling till digitalisering, energi och industriella system, kan analys och strategi dessutom omsättas i konkreta lösningar och implementering. Det skapar förutsättningar för att gå från plan till faktisk förändring i verksamheten.
En väl genomarbetad klimatomställningsplan binder samman nuläge, mål och åtgärder i en tydlig och genomförbar riktning. Den visar hur klimatmålen ska nås över tid, vilka investeringar som krävs och hur arbetet ska följas upp.
I praktiken innebär det att:
- bryta ned klimatmålen i konkreta åtgärder per utsläppskälla
- kvantifiera effekter och kostnader för olika åtgärder
- tydliggöra ansvar, tidplan och beroenden
- prioritera insatser utifrån affärsnytta och genomförbarhet
- integrera klimatarbetet i budget- och investeringsprocesser
- följa upp arbetet genom relevanta nyckeltal och styrning
En robust klimatomställningsplan integreras i verksamhetsstyrningen. Det innebär koppling till budget och investeringsprocesser, uppföljning via relevanta nyckeltal samt tydlig förankring i ledning och organisation. Först då blir planen ett styrverktyg, inte ett separat dokument.
Från separat hållbarhetsarbete till integrerad affärsstyrning
För många företag innebär detta ett tydligt skifte. Från analys till genomförande. Från mål till prioriterade beslut. Från ett separat hållbarhetsarbete till en integrerad del av affärsutvecklingen. En klimatomställningsplan är där strategi möter verklighet. Och om strategin inte håller där, var den aldrig en strategi från början.