Biologisk mångfald går från hållbarhetsfråga till affärsrisk
Biologisk mångfald går från hållbarhetsfråga till affärsrisk
Biologisk mångfald är på väg att göra samma resa som klimatfrågan gjorde för drygt tio år sedan. Från att främst ha setts som en hållbarhetsfråga blir den allt tydligare en fråga om risk, leverantörsstyrning, kostnader och konkurrenskraft.
En betydande del av världsekonomin är beroende av fungerande ekosystem. Ändå behandlas naturen ofta som en obegränsad resurs, snarare än som en kritisk del av värdekedjan.
För företag handlar biologisk mångfald om mer än arter och ekosystem. Det handlar om tillgång till råvaror, vatten, pollinering, jordhälsa och fungerande naturresurser. Det är med andra ord flera av de grundförutsättningar som gör produktion, leveranser och affärskontinuitet möjliga.
Naturberoenden blir en växande affärsrisk
Många företag har god kontroll på sina viktigaste leverantörer, inköpsflöden och finansiella risker. När det gäller naturen saknas ofta samma systematik, trots att naturen i praktiken är en av de mest grundläggande leverantörerna i många affärsmodeller.
När ekosystem försämras kan det påverka råvarutillgång, kostnader, leveranssäkerhet och kundkrav. För företag med långa värdekedjor kan riskerna dessutom finnas långt från den egna verksamheten, till exempel i jordbruk, skogsbruk, gruvdrift, vattenintensiva processer eller markanvändning hos leverantörer.
– Många företag har börjat förstå sin klimatpåverkan, men naturberoenden är ofta mindre kartlagda. Om en verksamhet är beroende av vatten, mark, råvaror eller stabila ekosystem behöver det finnas samma typ av riskanalys och styrning som för andra kritiska leverantörer, säger Melissa More, seniorrådgivare på Goodpoint.
Biologisk mångfald behöver bli en del av företagets riskarbete
Biodiversitet, eller biologisk mångfald, handlar om variationen av liv på jorden. Det omfattar arter, genetisk variation och ekosystem, alltså de naturliga system som människor och företag är beroende av.
För företag blir frågan konkret när den kopplas till verksamheten. Var i värdekedjan finns beroenden av vatten, jord, skog, råvaror eller pollinering? Vilka produkter eller inköpskategorier är mest exponerade? Vilka leverantörer finns i områden med hög naturrelaterad risk?
Många organisationer fastnar eftersom frågan upplevs som stor och svår att mäta. Men arbetet behöver inte börja med en fullständig kartläggning av hela värdekedjan. En mer effektiv ingång är att identifiera de delar av affären där beroendet av naturen är störst och där konsekvenserna av störningar skulle bli mest betydande.
CSRD och ESRS ökar kraven på naturrelaterad riskanalys
Utvecklingen drivs också av ökade krav på rapportering, spårbarhet och ansvar i värdekedjan. CSRD, Corporate Sustainability Reporting Directive, är EU:s direktiv för hållbarhetsrapportering. Inom CSRD finns ESRS, European Sustainability Reporting Standards, som är de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering. En av dessa standarder, ESRS E4, handlar om biologisk mångfald och ekosystem.
Även företag som inte själva omfattas direkt kan påverkas. Kunder kan efterfråga data, leverantörer kan behöva visa hur risker hanteras och investerare kan ställa frågor om naturrelaterade beroenden. För företag i råvaruintensiva, produktnära eller globala värdekedjor kan biologisk mångfald därför snabbt bli en fråga om marknadstillträde och konkurrenskraft.
– Det viktiga är att göra frågan hanterbar. Företag behöver inte börja med allt på en gång, men de behöver förstå var naturrelaterade risker kan påverka affären mest. Då går det att prioritera rätt värdekedjor, rätt leverantörer och rätt åtgärder, säger Melissa More.
Så kan företag börja arbeta med biologisk mångfald
Ett första steg är att kartlägga företagets beroenden av naturen. Det omfattar exempelvis vilka råvaror verksamheten använder, var produktion och inköp sker, vilka leverantörsled som är mest relevanta och vilka naturresurser som är kritiska för affären.
För att göra arbetet hanterbart kan företag börja med tre frågor:
Vilka delar av verksamheten är mest beroende av naturresurser, till exempel vatten, mark, råvaror eller pollinering?
Var i värdekedjan finns de största riskerna kopplade till naturpåverkan, resursbrist eller förändrad markanvändning?
Vilka befintliga processer, till exempel inköp, riskhantering, kvalitet eller leverantörsuppföljning, kan användas för att följa upp och styra arbetet?
För många företag är det klokt att börja med en riskbaserad analys av produktportföljen, inköpskategorierna eller de viktigaste leverantörskedjorna. Det ger ett mer affärsnära underlag än breda nulägesbeskrivningar och gör det lättare att prioritera rätt produkter, leverantörer och åtgärder.
Från naturberoende till affärsnytta och motståndskraft
Biologisk mångfald är inte längre en fråga som kan hanteras vid sidan av affären. Den påverkar företagets förmåga att säkra råvaror, möta kundkrav, hantera kostnader, minska leverantörsrisker och bygga långsiktig motståndskraft.
På Goodpoint hjälper vi företag att översätta komplexa hållbarhetskrav till konkreta arbetssätt. I arbetet med biologisk mångfald handlar det ofta om att identifiera relevanta naturberoenden, prioritera risker i värdekedjan och bygga struktur för uppföljning, styrning och beslut.
Som en del av Knightec Group verkar Goodpoint i ett sammanhang där hållbarhetsfrågor ofta möter produktutveckling, inköp, kvalitet, teknik och verksamhetsstyrning. Det är relevant eftersom naturrelaterade risker sällan kan hanteras isolerat. De behöver kopplas till de processer där beslut om produkter, leverantörer, material och investeringar redan fattas.
Biologiska mångfaldens dag är därför ett bra tillfälle att börja ställa mer konkreta frågor om naturberoenden, risker och styrning. För många företag är det första steget inte att mäta allt, utan att förstå var beroendet av naturen är störst och vilka delar av affären som påverkas om dessa förutsättningar förändras.
