Göteborgs universitet kartlägger kemikaliers klimatpåverkan med stöd av Goodpointt

Laboratorieverksamhet är en central del av forskning och utbildning vid Göteborgs universitet. Samtidigt är kemikalier ofta en svår utsläppskälla att analysera, eftersom klimatpåverkan inte alltid framgår tydligt av övergripande inköpsdata.

Fakulteten för naturvetenskap och teknik vid Göteborgs universitet hade sedan tidigare underlag som visade att kemikalier kunde vara en relevant källa till klimatutsläpp. Underlaget byggde på övergripande inköpsdata och gav en viktig bild av klimatpåverkan från inköp som helhet. För att kunna förstå kemikaliernas betydelse mer i detalj behövdes dock ett mer ämnesspecifikt beslutsunderlag, där faktiska kemikalier och volymer kunde kopplas till uppskattad klimatpåverkan.

Mot denna bakgrund fick Goodpoint i uppdrag att komplettera den befintliga analysen med ett mer ämnesspecifikt beslutsunderlag. Arbetet utgick från universitetets kemikaliehanteringssystem och kombinerade kemikaliedata med emissionsfaktorer som visar klimatpåverkan per mängd produkt eller aktivitet.

Från översikt till mer träffsäkra prioriteringar

Många klimatberäkningar bygger på spenddata, det vill säga ekonomiska inköpsdata där utsläpp uppskattas utifrån kostnad. Det är en etablerad metod som kan ge en bred och användbar översikt, särskilt när många inköpskategorier ska analyseras samtidigt. Metoden innebär dock en relativt hög osäkerhet eftersom beräkningarna bygger på genomsnittsvärden snarare än faktiska utsläppsdata.

För laboratorieverksamhet kan denna osäkerhet innebära att en mer detaljerad analys behövs. Två kemikalier med liknande pris kan ha olika klimatpåverkan, och därför kan ämnesspecifika emissionsfaktorer ge ytterligare vägledning när verksamheten vill prioritera åtgärder.

Goodpoint kopplade därför inköpta kemikalier och volymer till specifika emissionsfaktorer. På så sätt kunde analysen flytta fokus från vad kemikalierna kostade till vilka ämnen som användes, i vilka mängder och med vilken uppskattad klimatpåverkan.

“Det viktiga var att komplettera den övergripande bilden med ett underlag som går att använda mer direkt i åtgärdsarbetet. När klimatpåverkan kan kopplas till specifika ämnen och volymer blir det lättare att prioritera där åtgärder gör störst nytta”, säger Emil Eriksson, hållbarhetskonsult på Goodpoint.

Tydliga utsläppsdrivare ger bättre prioriteringar

Analysen visade att den kemikaliespecifika metoden delvis pekade ut andra utsläppsdrivare än tidigare, mer övergripande beräkningar. Genom att utgå från faktiska kemikalievolymer och ämnesspecifika emissionsfaktorer blev det möjligt att se vilka ämnen och ämnesgrupper som hade störst betydelse för klimatpåverkan.

En viktig slutsats var att enskilda inköp och vissa ämnesgrupper kan påverka utsläppsbilden i hög grad. Det gör analysen användbar för att identifiera prioriterade kemikalier, följa förändringar över tid och bedöma var substitution, inköpsstyrning eller förändrade arbetssätt kan ge störst effekt.

“För att kemikaliedata ska bli användbar behöver den vara tillräckligt strukturerad och kopplad till rätt beslutssituation. Här kunde vi visa vilka ämnen som faktiskt driver klimatpåverkan och hur bättre datakvalitet kan stärka både uppföljning och styrning. Klimatpåverkan blir ett viktigt kompletterande perspektiv, som kan vägas samman med andra aspekter av kemikaliesäkerhet, till exempel ämnens hälso- och miljöfarlighet”, säger Elin Nilsson, hållbarhetskonsult på Goodpoint.

Elin Nilsson och Emil Eriksson

Klimatdata som stöd för styrning i laboratorieverksamhet

Som en del av uppdraget tog Goodpoint även fram ett klimatberäkningsstöd, som gör det möjligt att uppskatta klimatpåverkan från kemikalier baserat på ämne, mängd och emissionsfaktor. Verktyget gör analysen lättare att använda i uppföljning, prioritering och dialog med verksamheten.

För Göteborgs universitet innebär arbetet ett mer konkret underlag för att minska klimatpåverkan från laboratorieverksamheten. Fakulteten får bättre kontroll över vilka kemikalier som påverkar utsläppen mest, vilka dataluckor som behöver hanteras och vilka åtgärder som kan vara mest relevanta.

Uppdraget visar hur övergripande klimatberäkningar kan fördjupas med kemikaliekompetens och faktiska verksamhetsdata. Genom att koppla klimatpåverkan till specifika ämnen och volymer kan klimatdata integreras som en del av ett bredare beslutsunderlag för kemikaliearbetet, tillsammans med bedömningar av hälso- och miljörisker. Det stärker möjligheten att prioritera åtgärder utifrån både klimatpåverkan, kemikaliesäkerhet och verksamhetens praktiska förutsättningar.