Från den 21 november 2026 förbjuds export av plastavfall från EU till länder utanför Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD. För företag som i dag exporterar plastavfall innebär förändringen att befintliga avfallsflöden behöver kartläggas och i vissa fall styras om.
Förbudet följer av EU reviderade förordning om transport av avfall, Waste Shipment Regulation, förordning (EU) 2024/1157. Syftet är att minska risken för att avfall från EU hanteras på ett sätt som skadar miljö eller människors hälsa.
”Det här är inte bara en fråga för avfallsentreprenören. Företag som genererar plastavfall behöver förstå vart materialet faktiskt går och säkerställa att det finns fungerande alternativ när reglerna förändras”, säger Agathe Bour, hållbarhetskonsult på Goodpoint.
Förbud mot export av plastavfall utanför OECD från november 2026
Från den 21 november 2026 får plastavfall inte längre exporteras från EU till länder utanför OECD.
Förbudet gäller minst till den 21 maj 2029. Därefter kan länder utanför OECD ansöka hos EU-kommissionen om att få ta emot vissa typer av icke-farligt plastavfall, förutsatt att avfallet kan hanteras på ett miljömässigt hållbart sätt.
Företag som i dag har sådana avfallsflöden behöver därför säkerställa att det finns andra mottagare och behandlingslösningar.
Skärpta krav på spårbarhet och kontroll av avfallsexport
EU nya regler innebär samtidigt högre krav på den avfallsexport som fortsatt är tillåten.
För företag blir det viktigare att kunna följa vart avfallet transporteras, vilken anläggning som tar emot det och hur det behandlas. Från den 21 maj 2027 skärps dessutom kraven på kontroll av mottagande anläggningar utanför EU, bland annat genom krav på oberoende revision i de situationer där reglerna kräver detta.
Det ökar behovet av tydlig dokumentation, ansvarsfördelning och uppföljning av avfallsentreprenörer och mottagande anläggningar.
Mer plastavfall kan behöva hanteras inom EU
När plastavfall inte längre kan exporteras till länder utanför OECD behöver större volymer hanteras på andra marknader.
Det kan öka efterfrågan på sortering, återvinning och annan behandlingskapacitet inom EU och samtidigt påverka tillgången till återvunnen plastråvara.
Det kan öka efterfrågan på sortering och återvinning inom EU och samtidigt bidra till en större tillgång på återvunnen plastråvara. Hur stor effekten blir beror på hur marknaden och återvinningskapaciteten utvecklas.
För företag med stora plastflöden kan utvecklingen därför få betydelse både för avfallshantering, inköp och materialstrategi.
Företag bör kartlägga sina plastavfallsflöden
Ett första steg är att kartlägga vilka plastavfallsflöden som lämnar verksamheten, vart de transporteras och vilka aktörer som ansvarar för behandling och återvinning.
Därefter behöver företaget identifiera vilka flöden som påverkas av exportförbudet och om alternativa lösningar behöver etableras. Det är också relevant att se över om avtal, rutiner och dokumentation ger tillräcklig kontroll över avfallet efter att det lämnat den egna verksamheten.
”När företaget vet vilka mängder det handlar om, vart avfallet går och vilka aktörer som är involverade blir det mycket enklare att prioritera rätt åtgärder före november”, säger Agathe Bour.
Goodpoint hjälper företag att förbereda sig för de nya avfallskraven
Goodpoint hjälper företag att bedöma hur den reviderade EU-förordningen om transport av avfall påverkar verksamheten och att omsätta kraven i praktiska arbetssätt.
Vi kan bland annat stödja med kartläggning av plastavfallsflöden, bedömning av vilka transporter som påverkas samt utveckling av rutiner för dokumentation, spårbarhet och uppföljning.
Arbetet kan också kopplas till företagets bredare arbete med resurseffektivitet, cirkulära materialflöden och användning av återvunnen råvara.
