EU:s tvångsarbetsförordning, EU Forced Labour Regulation (EUFLR), innebär att produkter som har tillverkats med tvångsarbete inte får släppas ut eller tillhandahållas på EU-marknaden eller exporteras från EU. Förordningen börjar tillämpas den 14 december 2027 och nu finns det goda skäl att påbörja förberedelserna.
EU-kommissionen har nyligen lanserat en särskild portal som samlar vägledning och stöd inför tillämpningen av förordningen. Där finns bland annat en checklista för små och medelstora företag och resurser för spårbarhet i leverantörskedjor. Kommissionen utvecklar också en EU-gemensam databas med information om risker för tvångsarbete kopplade till geografiska områden och produkter. För företag innebär det bättre förutsättningar att identifiera och förstå risker i den egna produktportföljen och leverantörskedjan.
Samtidigt kan förutsättningarna för företagens granskningar bli mer komplexa. I april införde Kina nya regler som bland annat berör informationsinsamling och leverantörskedjor, och i augusti följde landet upp med vidare restriktioner mot sex amerikanska organisationer och företag som arbetar med bland annat leverantörsgranskning, spårbarhet och mänskliga rättigheter. För företag med leverantörsled i Kina kan utvecklingen göra vissa delar av arbetet med due diligence, alltså tillbörlig aktsamhet, svårare att genomföra.
EU:s riskdatabas som stöd för företagens riskbedömning
EU utvecklar en riskdatabas med information om produkter och geografiska områden där risker för tvångsarbete har identifierats. Databasen ska kunna användas av både företag och myndigheter för att identifiera och bedöma risker. För företag kan verktyget användas som ett stöd för att identifiera vilka delar av en produktportfölj eller leverantörskedja som behöver analyseras närmare.
Databasen ersätter däremot inte företagets egen riskbedömning. Informationen behöver vägas samman med företagets egen kunskap om produkter, material, produktionsländer och leverantörskedjan.
För företag med stora produktportföljer blir prioriteringen särskilt viktig. Ett riskbaserat arbetssätt gör det möjligt att fokusera kartläggningen där behovet av fördjupad analys är störst.
”Det går inte att göra allt på en gång. Det viktiga är att kunna göra välgrundade prioriteringar, börja där riskerna bedöms vara störst och fördjupa arbetet successivt”, säger Bella Blomqvist, konsult på Goodpoint.
Tvångsarbetsförordningen ökar behovet av produktkontroll och spårbarhet
Förordningen gäller produkter oavsett företagets storlek, sektor eller var i världen produktionen sker. Vid en myndighetsgranskning kan företaget behöva lämna information om den aktuella produkten och hur risker för tvångsarbete har hanterats.
Många företag arbetar redan idag med uppförandekoder, leverantörskrav, revisioner och andra processer för att hantera risker kopplade till mänskliga rättigheter. En central fråga inför EUFLR blir om den informationen också kan kopplas till de produkter och leverantörsled som kan bli föremål för granskning.
”Många företag har redan delar av informationen de behöver, men den är inte alltid strukturerad utifrån en specifik produkt. Det blir viktigt att förstå vilken information som finns, var den finns och vad som saknas för att få en samlad bild av produkten och dess leverantörskedja”, säger Bella.
Produktinformation kan exempelvis finnas i affärssystem och produktdatabaser, medan leverantörsinformation och riskbedömningar hanteras av inköp, hållbarhet, kvalitet eller juridik. Längre ned i leverantörskedjan kan informationen dessutom vara betydligt mer begränsad.
Bella Blomqvist och Annika Edlund
Leverantörsgranskning i Kina kan samtidigt bli svårare
Under 2026 har Kina vidtagit flera åtgärder som kan påverka företags arbete i leverantörskedjorna. I april infördes nya regler om bland annat informationsinsamling i leverantörskedjor och möjligheten att vidta motåtgärder. I augusti fattades ett konkret beslut om motåtgärder mot sex amerikanska organisationer och företag. Bland dem finns Responsible Business Alliance (RBA), Verité, Altana Technologies och Applied DNA Sciences som på olika sätt arbetar med frågor som berör tillbörlig aktsamhet, leverantörskedjor eller mänskliga rättigheter. Flera av aktörerna arbetar bland annat med verktyg och program för leverantörsgranskning, forskning om arbetsvillkor och mänskliga rättigheter, ursprungsverifiering samt kartläggning och riskanalys av leverantörskedjor.
Organisationer och personer i Kina förbjuds enligt de senaste restriktionerna att genomföra transaktioner, samarbeten eller andra relaterade aktiviteter med de sex aktörerna. Exakt hur brett reglerna kommer att tillämpas i praktiken är fortfarande osäkert.
För företag med leverantörsled i Kina kan utvecklingen därför påverka möjligheterna att genomföra delar av arbetet med due diligence i leverantörskedjan. Det gäller särskilt om företaget är beroende av de berörda aktörerna för exempelvis leverantörsgranskning, datakällor, riskanalys eller kartläggning av leverantörskedjan.
”Företag behöver förstå var riskerna finns, men också hur de följs upp och vilka externa aktörer och metoder de är beroende av i arbetet. Det är en viktig anledning att börja i tid. Då finns det utrymme att hantera utmaningar som kan uppstå när de praktiska förutsättningarna förändras”, säger Annika Edlund, senior rådgivare på Goodpoint.
Goodpoint stöttar företag inför tvångsarbetsförordningen
Goodpoint hjälper företag att identifiera och bedöma risker i produkter och leverantörskedjor samt utveckla arbetet med due diligence och leverantörsstyrning. Arbetet kan omfatta riskbaserad kartläggning av produktportföljen, analys av leverantörsled, bedömning av befintliga processer och identifiering av information som behöver samlas in eller kvalitetssäkras.
Goodpoint kan också stötta företag i att utveckla ansvarsfördelning, leverantörskrav och arbetssätt för uppföljning när regulatoriska krav och praktiska förutsättningar förändras.
