Hur kan organisationer omsätta hållbarhetsstrategier i konkreta åtgärder som stärker både verksamheten och klimatomställningen? Det är en central fråga för Barbora Kubista, som anslutit till Goodpoint som senior rådgivare.
Med erfarenhet från både privat och offentlig sektor, bland annat inom strategiska inköp, klimat, energi och hållbar stadsutveckling, vill hon bidra till att integrera hållbarhet i verksamheters beslut och arbetssätt.
Hennes första uppdrag på Goodpoint är för Viable Cities, där hon arbetar med hållbar upphandling och inköp som verktyg för omställningen till klimatneutrala städer.
Hållbarhetsstrategi som stärker riskhantering och konkurrenskraft
Geopolitiska konflikter, ekonomisk oro och klimatförändringar skapar nya utmaningar för företag och organisationer. Samtidigt innebär EU Omnibusreform lättnader i hållbarhetsregelverket, bland annat genom att färre företag omfattas av kraven på hållbarhetsrapportering och tillbörlig aktsamhet. Men verksamheternas faktiska hållbarhetsutmaningar har inte blivit mindre.
– Hållbarhet handlar inte enbart om att uppfylla lagkrav, utan om att skapa långsiktigt motståndskraftiga verksamheter. Vi behöver bli bättre på att koppla hållbarhet till frågor som redan är affärskritiska, såsom riskhantering, klimatanpassning, krisberedskap och konkurrenskraft. Hållbarhet behöver vara en självklar del av ledningens strategiska arbete och integreras i verksamhetens beslut och processer, säger Barbora Kubista.
Strategiska inköp som verktyg för klimatomställning
En stor utmaning i klimatomställningen är att organisationer ännu inte tar vara på inköpens fulla potential. Ofta ligger fokus på enskilda hållbarhetskrav, trots att inköpsprocessen ger betydligt större möjligheter att påverka vilka produkter, tjänster och lösningar som utvecklas och erbjuds.
Enligt Upphandlingsmyndigheten uppgick de upphandlingspliktiga inköpen i Sverige till 1 008 miljarder kronor 2024, motsvarande 17,5 procent av BNP. Tillsammans med näringslivets inköpsvolymer skapar det stora möjligheter att påverka marknaden och öka efterfrågan på hållbara och fossilfria lösningar.
– För att lyckas behöver vi arbeta mer strategiskt med inköp, från behovsanalys och marknadsdialog till kravställning och uppföljning. Jag ser också stor potential i ökad samverkan mellan offentlig och privat sektor. Genom att dela kunskap och samla efterfrågan kan vi skapa bättre förutsättningar för innovation och hållbara lösningar.
Ett konkret exempel är Viable Cities, ett strategiskt innovationsprogram som samlar kommuner, myndigheter, näringsliv och akademi för att driva omställningen mot klimatneutrala städer 2030. I sitt första uppdrag på Goodpoint leder Barbora arbetet med hållbar upphandling och inköp inom Klimatkontrakt 2030, ett gemensamt åtagande för att påskynda städernas klimatomställning.
Genom att samordna inköpsbehov, dela erfarenheter och utveckla gemensamma lösningar kan fler organisationer bidra till omställningen och skapa större efterfrågan på hållbara alternativ.
Hållbarhetsdata som stöd för bättre affärsbeslut
En annan viktig utmaning är hur organisationer använder och värderar naturresurser. Tillgången till energi, vatten, mark och material påverkar både kostnader, försörjningstrygghet och verksamheters långsiktiga konkurrenskraft. Den snabba utvecklingen av Ai aktualiserar frågan ytterligare genom ökade behov av digital infrastruktur.
– Resurstillgång blir inte bara en ekonomisk fråga, utan också en fråga om försörjningstrygghet och nationell säkerhet. Här ser jag en spännande utveckling av miljöspendanalys, där inköpsdata används för att kartlägga och uppskatta inköpens påverkan på klimat och natur.
Tillförlitliga hållbarhetsdata gör det möjligt att identifiera risker, prioritera åtgärder och följa upp resultat. Genom att analysera exempelvis klimatrisker, resursberoenden och sårbarheter i leverantörskedjan kan organisationer stärka sin motståndskraft och fatta bättre beslut.
– En stor utmaning är att gå från enskilda pilotprojekt till etablerade arbetssätt. När upphandling, verksamhetsutveckling och ekonomistyrning arbetar mot gemensamma mål blir det lättare att omsätta hållbarhetsstrategier i praktiken. För mig handlar det om att använda data för att göra rätt prioriteringar, visa den ekonomiska nyttan och uppnå mätbara resultat.
Hållbar stadsutveckling med människan och naturen i centrum
Barbora har erfarenhet från både privat och offentlig sektor, bland annat genom tidigare roller på H&M och Göteborgs Spårvägar. Hon har arbetat med global handel, strategiska inköp, fastighets- och energiförvaltning, kollektivtrafik och hållbarhetsstyrning.
– Jag vill bidra med min erfarenhet och hjälpa organisationer att omsätta hållbarhetsstrategier i konkreta åtgärder som ger mätbara resultat och bidrar till klimatomställningen. Genom att arbeta med både strategiska frågor och praktiskt genomförande har jag fått ett helhetsperspektiv på hur hållbarhet kan integreras i organisationens olika delar.
Ett område som engagerar Barbora särskilt är hållbar stadsutveckling och kopplingen mellan människa, natur och miljö. Städer spelar en avgörande roll i klimatomställningen, men Barbora menar att arbetet behöver omfatta mer än utsläppsminskningar.
– Genom att integrera mer natur i våra städer, exempelvis genom grönområden, träd och andra naturbaserade lösningar, kan vi stärka klimatanpassningen, gynna den biologiska mångfalden och samtidigt förbättra människors hälsa och livskvalitet.
Ett exempel är EU-initiativet New European Bauhaus, som förenar hållbarhet, estetik och inkludering i utvecklingen av den byggda miljön. Det handlar om att skapa miljöer som inte bara är hållbara, utan också vackra och trivsamma att leva i.
Barbora vidareutbildar sig även inom miljöpsykologi, som bland annat undersöker hur vår omgivning påverkar beteenden och relationen till naturen.
– Jag är särskilt intresserad av hur våra omgivningar påverkar vårt beteende och vår relation till naturen. Forskning visar att en starkare koppling till naturen kan bidra till ökat miljöengagemang och mer hållbara beteenden. Därför tror jag att hur vi utformar våra städer också kan påverka hur vi tar hand om vår miljö på längre sikt.
– Min drivkraft är att bidra till hållbarhetslösningar som gör verklig skillnad för både organisationer, människor och vår gemensamma livsmiljö. Det perspektivet vill jag gärna ta med mig i mitt arbete på Goodpoint, avslutar Barbora.