Klimatberäkningar används ofta för att uppfylla krav på rapportering och för att skapa underlag till företagets arbete med att minska utsläppen. Men i själva verket leder de ofta till fler insikter än man först tror. När data analyseras på djupet synliggörs mönster som kan bidra till både effektivisering och innovation.
Ett vanligt exempel är att företag upptäcker att en hög andel av de material som köps in blir till spill. Genom att förändra rutiner i produktionen kan resursförbrukningen minska samtidigt som kostnaderna sjunker. I vissa fall kan spill även förädlas till en resurs i nya processer. Material som tidigare gick förlorat kan återvinnas i den egna produktionen eller säljas vidare som en sidoström. På så sätt stärks både lönsamheten och miljöarbetet.
Inköp och leverantörsdialog blir därmed centrala. Många klimatberäkningar bygger i början på så kallad spenddata, vilket innebär att inköpskostnader multipliceras med schabloner för utsläpp. Det ger en översikt men är en grov metod. Nästa steg är att be leverantörer om mer specifik information, till exempel EPD:er, det vill säga miljövarudeklarationer som visar klimatpåverkan för en viss produkt. Med mer produktspecifika data kan företaget både bekräfta var utsläppen faktiskt uppstår och se effekterna av sina åtgärder. Det gör det också möjligt att skapa samarbeten som leder till smartare materialval och lägre påverkan.
Insikterna från klimatberäkningar bör inte stanna vid hållbarhetsrapporteringen utan integreras i företagets övergripande strategi. Klimatdata kan användas som underlag i investeringar, riskhantering och utveckling av produktportföljen. På så sätt blir klimatfrågorna en del av kärnaffären snarare än ett sidospår.
Klimatberäkningar kan också visa på möjligheter kopplade till produktutveckling. När företag satsar på mer resurseffektiva och energieffektiva produkter minskar både utsläppen och kundernas kostnader. Det stärker konkurrenskraften och kan på sikt ge nya intäktsströmmar.
Ett område som ofta lyfts fram är installation av solceller på fabriker. Det minskar utsläppen i scope 2, vilket omfattar den el och värme som köps in. Men de mest omvälvande insikterna kommer i regel från scope 3 som rör hela värdekedjan, från inköp av material till hur produkterna används av kunderna. Här finns oftast både de största utsläppen och de största möjligheterna att utveckla affären, även om det finns undantag, till exempel energibolag och kollektivtrafikbolag där påverkan främst ligger i den egna driften.
”Det som gör mig gladast är när klimatberäkningen blir en ögonöppnare”, säger Johanna Nordström, senior rådgivare på Goodpoint. ”Plötsligt ser företaget att arbetet inte bara handlar om klimat, utan också om att utveckla smartare produkter, hitta effektivare processer och i vissa fall till och med upptäcka helt nya affärsmöjligheter.”
Hon betonar att nyckeln ligger i att vara öppen för resultaten. ”Om företaget vågar lyssna på insikterna kan klimatberäkningen bli startpunkten för förändringar som annars aldrig hade kommit upp på agendan. Det kan handla om allt från nya leverantörssamarbeten till bättre produktlösningar och i slutänden innebär det både ökad lönsamhet och ett mer hållbart företag.”
Klimatarbete ger inte bara kostnadsbesparingar och minskade risker. Det skapar också konkurrensfördelar genom att attrahera kunder, investerare och talanger. Klimatberäkningar är därför mer än ett verktyg för att mäta utsläpp. Rätt genomförda blir de en katalysator för innovation, strategiska beslut och nya affärsmöjligheter, och kan ge företaget fördelar långt bortom själva klimatfrågan.
