Hållbarhet har under lång tid handlat om att svara på förväntningar och krav. 2026 markerar ett tydligt skifte. Fokus flyttas från efterlevnad till användning, där hållbarhetsdata, regelverk och analys blir verktyg för affärsbeslut, prioriteringar och långsiktig konkurrenskraft.
Utvecklingen kan sammanfattas i tre tydliga förflyttningar
- Från compliance till affärsutveckling. Hållbarhet används inte längre enbart för regeluppfyllelse, utan som underlag för tillväxt, konkurrenskraft och bättre affärsbeslut.
- Från rapportering till produktutveckling. Fokus flyttas från att beskriva påverkan i efterhand till att styra design, materialval och cirkularitet redan i utvecklingsfasen.
- Från inåtblickande till hela värdekedjan. Företag går från fokus på den egna verksamheten till aktiv styrning av risker och möjligheter i hela värdekedjan.
Kemikalier och livscykelanalys
- PFAS blir ett strategiskt vägval. Ökad reglering gör kontroll över kemikalieinnehåll och substitution avgörande för produktutveckling, marknadstillträde och riskhantering.
- REACH skärps och effektiviseras. Förändringar i kemikalielagstiftningen driver både omställningskrav och innovation i industrin.
- Kemikalier påverkar konkurrenskraft. Tidig integration av kemikaliefrågor i utvecklingsprocessen stärker kundförtroende och långsiktig position.
- Livscykelanalys blir affärskritisk. LCA används i allt högre grad för att styra materialval, design och kostnad över produktens livslängd, inte bara för beräkning i efterhand.
Affärsetik och mänskliga rättigheter
- Due diligence blir operativ. Offentlig upphandling och kundkrav driver behovet av faktisk kontroll i leverantörsled. CSRD och tvångsarbetsförordningen gör brister synliga och skapar ett tydligt tryck på genomförande, inte bara policys.
- AI kräver styrning. Användningen ökar snabbt men måste granskas. Transparens, rimlighet och hantering av bias blir ledningsfrågor snarare än tekniska detaljfrågor.
- Social hållbarhet blir affärsrisk. Investerare ser bristande due diligence som en konkret finansiell exponering. CSRD synliggör dataluckor och driver snabb mognad.
Klimat och biologisk mångfald
- Klimatarbete går från beräkning till leverans. Företag förväntas sätta mål i närtid, visa tydliga omställningsplaner och leverera mätbara resultat.
- Klimat och natur kopplas samman. Utsläppsminskning kompletteras av arbete med biologisk mångfald, ekosystem och resiliens.
- Städer blir genomförandeplattformar. Samverkan mellan näringsliv, kommuner och samhälle blir avgörande för att omsätta klimat- och naturåtgärder i praktiken.
Strategi och rapportering
- CSRD och VSME blir vardag. Allt fler företag utvecklar sina hållbarhetsrapporter, där valet av standard används för att skapa proportionerlig struktur, tydligare fokus och förberedelse inför ökade krav från kunder, ägare och finansiärer.
- EU:s hållbarhetslagstiftning fortsätter att förändras. Fler företag berörs direkt eller indirekt, vilket ökar behovet av systematisk omvärldsbevakning samt tydlig vägledning, aktiva prioriteringar och kvalitetssäkring.
- DMA blir styrinstrument. Dubbel väsentlighetsanalys används inte bara för rapportering, utan integreras med risk management och strategiska beslut för att prioritera resurser, investeringar och affärsutveckling.
- Hållbarhetsstyrning skapar affärsvärde. Företag som kopplar hållbarhetsdata till strategi, investeringar och uppföljning skapar synergier och stärker sin långsiktiga konkurrenskraft.
Så, 2026 blir året då hållbarhet på allvar börjar användas för att utveckla affärer, produkter och värdekedjor. De företag som tar tillvara data, regelverk och analys som verktyg för innovation och prioritering kommer inte bara att möta kraven, utan skapa nya möjligheter för tillväxt och konkurrenskraft.
Frida Hök, Erik Engström, Eva Morger och Filippa Bergin är Goodpoints expertområdesansvariga
