Företag som arbetar internationellt får nu ett allt tydligare budskap: Human Rights Due Diligence (HRDD) är inte längre bara en fråga om EU:s CSDDD. Nationella lagar växer fram i snabb takt på flera håll i världen och tillsammans förändrar de spelplanen för leverantörsansvar.
Redan idag gäller lagar i Norge, Frankrike, Tyskland och Schweiz. Samtidigt rör sig länder som Brasilien, Sydkorea och Thailand i riktning mot bindande HRDD-krav, medan Japan, Mexiko, Indien och flera andra länder förstärker trycket genom nationella handlingsplaner och riktlinjer.
– Den globala vågen av nya HRDD-lagar visar att det inte längre räcker med fina policydokument. Företag behöver agera konkret i sina värdekedjor. Det handlar inte bara om att undvika risk, utan om att stärka konkurrenskraft, investerarförtroende och långsiktiga leverantörsrelationer, säger Filippa Bergin, senior rådgivare på Goodpoint.
Pådrivande utveckling i flera länder
Frankrike var först ut redan 2017 med sin Loi de vigilance. Därefter följde Norge 2022 med Åpenhetsloven och Tyskland 2023 med Lieferkettengesetz. Schweiz har infört rapportkrav och särskilda skyldigheter för högrisksektorer.
Brasilien har sedan 2022 ett lagförslag om bindande HRDD, som nu behandlas i senaten. I Sydkorea bereds ett nationellt förslag och i Thailand har en offentlig remiss påbörjats. Samtidigt växer trycket i Japan och Mexiko på att gå från riktlinjer till lagkrav. Även Indien, Malaysia och Pakistan har tagit steg som pekar mot framtida reglering.
– När så många länder går före blir det allt tydligare att företag behöver bygga robusta system för due diligence. Att vänta in nästa lagändring är inte en strategi. Proaktivt arbete gör att företag står starkare, oavsett vilket regelverk som gäller, säger Sara Gärtner, senior rådgivare på Goodpoint.
Från risk till möjlighet
Nya HRDD-krav innebär ökade rättsliga skyldigheter, men också affärsmöjligheter. Företag som systematiskt kartlägger och hanterar risker för mänskliga rättigheter i sina värdekedjor stärker sin position gentemot både investerare och kunder.
– Att agera proaktivt med HRDD ger inte bara riskminimering, utan också affärsnytta. Företag kan bygga starkare leverantörsrelationer, öka kundernas förtroende och visa transparens mot kapitalmarknaden. På Goodpoint hjälper vi företag att omsätta kraven till smart affär, säger Filippa Bergin.
Två praktiska fokusområden
För att möta kraven i praktiken arbetar företag ofta med olika angreppssätt beroende på bransch. Inom bygg- och fastighetssektorn blir sociala krav i offentliga upphandlingar allt viktigare. Arbetsrätt, visselblåsning, antikorruption och leverantörskontroll behöver hanteras systematiskt. Genom att identifiera gap, stärka rutiner och förbereda sig inför revision ökar både tryggheten i upphandlingar och chanserna att vinna kontrakt.
För detaljhandeln ligger utmaningen ofta i att gå från policy till praktik. Många företag har ambitiösa hållbarhetspolicys men lyckas inte alltid förankra dem i inköp, butik och logistik. Genom dialog med medarbetare, workshops med ledning och konkret storytelling kan hållbarhetsarbetet göras levande och affärsdrivet i hela organisationen.
Nästa steg
Goodpoint följer utvecklingen av HRDD-lagstiftning globalt och stöttar företag i att omsätta både internationella och nationella krav i affärsstrategi och praktiskt arbete.
Vill du veta mer om hur de nationella lagarna kompletterar CSDDD och vad det innebär för ert företag? Hör gärna av dig.
