Från 1 maj 2026 börjar nya EU-krav på mikroplaster att tillämpas i praktiken. För många företag innebär det ett tydligt skifte: från att hantera plast som en teknisk eller miljömässig fråga, till att se den som en fråga om efterlevnad, affärsrisk och marknadstillträde.
Det handlar inte längre bara om vad produkten innehåller, utan om förmågan att visa det, rapportera det och vid behov förändra det. För företag som saknar kontroll blir konsekvensen inte bara ökad administration, utan i vissa fall begränsad möjlighet att sälja sina produkter.
Från innehåll till ansvar i hela värdekedjan
Historiskt har mikroplaster varit en fråga för produktutveckling eller kemikaliehantering. Det räcker inte längre. EU:s kemikalielagstiftning REACH (Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals) har nu skärpts genom en ny begränsning av avsiktligt tillsatta mikroplaster. Det innebär att företag behöver ha kontroll över var mikroplaster förekommer, varför de används och i vilka mängder. Informationen behöver kunna delas med kunder och rapporteras till myndigheter, och i många fall krävs en plan för utfasning.
“Det som förändras nu är inte bara kravnivån, utan vad som krävs organisatoriskt. Många företag har inte idag den struktur som behövs för att ha kontroll över mikroplaster i hela värdekedjan”, säger Johan Lewing, konsult på Goodpoint.
Detta innebär i praktiken att frågan flyttas från materialnivå till styrning av produkter, leverantörer och data. Det är här många organisationer idag saknar struktur.
Vad räknas som mikroplast
Definitionen är mer teknisk än många tror, vilket gör att många företag underskattar sin exponering.
Mikroplaster definieras som fasta partiklar mindre än 5 mm, eller upp till 15 mm långa med en längd som överstiger tre gånger diametern. För att omfattas behöver partikeln bestå av minst en procent syntetiska polymerer, eller vara helt inkapslad i polymer.
Avgörande är att det rör sig om fasta, olösliga partiklar som har tillsatts medvetet för en funktion. Det innebär att många material som inte intuitivt uppfattas som “plast” ändå kan omfattas.
Vad innebär lagkravet i praktiken
Regelverket antogs den 17 oktober 2023 och börjar nu få konkret effekt, med rapporteringskrav från 1 maj 2026. I praktiken innebär det ett skifte i vad som krävs av företaget:
• Produkter med avsiktligt tillsatta mikroplaster över 0,01 procent får inte längre släppas ut på marknaden
• Information ska lämnas till kunder och konsumenter, samt rapporteras till ECHA (EU:s kemikaliemyndighet)
• Vid större volymer ska även mängder, risker och miljöpåverkan redovisas
“Det här handlar inte bara om att undvika förbud. Företag behöver kunna visa att de har kontroll, och det innebär i praktiken spårbarhet, datakvalitet och tydliga processer”, säger Jane Wigren, senior rådgivare på Goodpoint.
Samtidigt finns övergångsperioder som i vissa fall sträcker sig upp till tolv år, vilket innebär att utfasning behöver planeras, följas upp och integreras i produktutvecklingen.
Vilka produkter berörs
Reglerna omfattar inte en enskild bransch eller produkt, utan en bred grupp av varor där mikroplaster används för att uppnå en funktion. Det gäller exempelvis kosmetika, där mikroplaster används för struktur eller slipande effekt, rengöringsprodukter där de bidrar till stabilitet, samt färg och beläggningar där de påverkar hållbarhet och ytstruktur. Även jordbruksprodukter och konstgräs omfattas, liksom mer tekniska tillämpningar inom industri och energi.
För många företag innebär detta att frågan inte är avgränsad till en produkt, utan behöver hanteras brett i verksamheten.
Exempel: mikroplaster i färg
I produkter som färg är det inte hela produkten som omfattas, utan specifika komponenter.
Det handlar främst om polymerbaserade bindemedel i fast form, olika typer av tillsatsmedel samt plastbaserade partiklar som används för att skapa struktur eller visuella effekter. Däremot omfattas normalt inte polymerer som är lösta i vätska.
Detta gör analysen mer komplex än en traditionell materialinventering. Det räcker inte att veta att en produkt innehåller polymerer – man behöver förstå i vilken form de förekommer och vilken funktion de fyller.
Affärspåverkan: mer än compliance
För många företag blir mikroplastkraven snabbt en konkret affärsfråga. De påverkar hur produkter designas, vilka material som kan användas och vilka krav som behöver ställas på leverantörer. De påverkar också vilken data som måste finnas tillgänglig och hur den struktureras, och i förlängningen möjligheten att sälja på EU-marknaden.
“Företag som arbetar strukturerat med detta kommer inte bara att uppfylla krav, utan också få ett bättre beslutsunderlag och ett starkare erbjudande. Det är där affärsvärdet uppstår”, säger Jane Wigren, senior rådgivare på Goodpoint.
Goodpoint ingår i Knightec Group, en nordisk teknikkonsult med bred kompetens inom produktutveckling, digitalisering och industriell utveckling. Det innebär att vi kan koppla regulatoriska krav, som mikroplaster, till konkreta förändringar i produkter, materialval och produktion. Tillsammans skapas förutsättningar att gå från analys till genomförande.
Företag som saknar kontroll riskerar ökade kostnader, förseningar eller stopp i leveranser. Samtidigt skapas ett tydligt försprång för de som agerar tidigt, genom bättre kontroll, minskad risk och ett starkare erbjudande i upphandlingar.
Nästa steg – vår rekommendation
Ett effektivt arbete handlar inte om att skapa en separat process, utan om att integrera mikroplastfrågan i befintliga arbetssätt från produktutveckling till inköp, datainsamling och rapportering.
I praktiken innebär det att snabbt skapa överblick över var mikroplaster kan förekomma, säkerställa tillgång till relevant data från leverantörer samt etablera strukturer för analys och uppföljning. Parallellt behöver rapporteringen komma på plats. Rapporteringen sker med hjälp av IUCLID 6, ECHA:s system för att sammanställa kemikalieinformation, och lämnas in via REACH-IT. Därför behöver företag ha kontroll på både data, ansvar och interna processer.
Med rätt struktur kan arbetet gå från reaktiv efterlevnad till ett konkret affärsstöd. Här kan Goodpoint stötta direkt, från snabb kartläggning och prioritering till etablering av arbetssätt, datamodeller och rapportering i linje med kraven. Där det är relevant kan arbetet även kopplas till materialval, produktdesign och leverantörskrav för att säkerställa både efterlevnad och långsiktig affärsnytta.
