Pulverlackerade produkter finns i stora delar av den byggda miljön, till exempel på stolpar, räcken, bänkar, cykelställ, armaturer och papperskorgar. För en stor beställare som Stockholms stad blir ytbehandling därför inte bara en materialfråga, utan också en fråga om kemikaliekontroll, leverantörsstyrning och risk i byggprojekt.
PFAS, per- och polyfluorerade alkylsubstanser, är en grupp högfluorerade ämnen som är mycket svårnedbrytbara. I pulverlack kan PFAS användas för att skapa struktur, slitstyrka och ytor där repor syns mindre, men ämnenas långsiktiga miljö- och hälsorisker gör dem viktiga att identifiera och fasa ut.
Eftersom Stockholms stad har den uttalade ambitionen att undvika användning av PFAS där det går gav miljöförvaltningen Goodpoint i uppdrag att undersöka förekomsten av PFAS i pulverlack och bedöma vilka konsekvenser ett förbud skulle få för stadens verksamheter. Syftet var att skapa ett praktiskt beslutsunderlag för kravställning, upphandling och fortsatt kemikaliearbete.
“Genom samarbetet med Goodpoint har vi fått stöd i att strukturera arbetet med PFAS i pulverlackade produkter. Utredningen ger oss ett tydligare underlag för kravställning, leverantörsdialog och fortsatt arbete mot PFAS-fria alternativ”, säger Arne Jamtrot, enhetschef Kemikaliecentrum Stockholms stads miljöförvaltning.
PFAS i pulverlack kräver spårbarhet i leverantörskedjan
Goodpoints arbete genomfördes i två delar. Först analyserades pulverlacker kemiskt, både i pulverform och applicerad form. Resultaten kompletterades med litteraturstudier och dialog med tillverkare. Därefter inventerades pulverlackerade produkter i stadens verksamheter, bland annat med stöd av loggböcker i Byggvarubedömningen, ett system för miljö- och hälsobedömning av byggprodukter.
Utredningen visade att PFAS kan förekomma i pulverlack och att risken framför allt är kopplad till strukturerade ytor. Släta pulverlacker uppgavs i regel vara PFAS-fria, medan strukturerade pulverlacker oftare innehåller PFAS för att skapa en mer reptålig och visuellt tålig yta. Arbetet visade också att informationen om kemiskt innehåll ofta finns längre upp i leverantörskedjan än hos den som säljer den färdiga produkten.
Tydligare krav minskar risk i upphandling och projektstyrning
Goodpoints konsekvensbedömning visade att ett förbud mot PFAS i pulverlack är genomförbart, men behöver införas med hänsyn till estetik, tillgänglighet och kostnad. För släta pulverlacker finns PFAS-fria alternativ på marknaden, medan PFAS-fria strukturerade alternativ fortfarande är under utveckling. För Stockholms stad innebär detta att frågan behöver hanteras tidigt i planering, upphandling och projektering. I nya projekt kan val av ytstruktur styras från början, medan reparationer i befintliga miljöer kan kräva särskild hantering för att undvika skillnader i utseende.
Frida Hök, senior rådgivare
Från PFAS-risk till bättre kemikaliekontroll
Uppdraget gav staden ett tydligare underlag för att formulera krav, prioritera riskområden och följa upp leverantörer. Det stärker möjligheten att gå från generell ambition om utfasning till praktisk styrning av materialval, produktdokumentation och leverantörsdialog.
“PFAS i pulverlack visar varför kemikaliekrav behöver kopplas till hur produkter faktiskt tillverkas. Den avgörande informationen finns ofta flera steg bakåt i leverantörskedjan, och utan spårbarhet blir det svårt att veta om ett alternativ verkligen är PFAS-fritt”, säger Frida Hök, senior rådgivare på Goodpoint.
Genom uppdraget har Stockholms stad stärkt sin förmåga att identifiera PFAS-risker i pulverlackerade produkter och styra mot säkrare alternativ. Resultatet bidrar till bättre kemikaliekontroll, mer träffsäker leverantörsstyrning och materialval som minskar risken för spridning av särskilt svårnedbrytbara ämnen. Det stärker stadens arbete för en byggd miljö som är tryggare för människor, ekosystem och framtida generationer.
