Energiomställningen påverkar inte bara teknik, infrastruktur och investeringar. Den påverkar också människor, lokalsamhällen och grupper som på olika sätt berörs av energisystemets utveckling.
För E.ON handlar arbetet med påverkade samhällen om att förstå vilka grupper som påverkas av verksamheten, hur påverkan uppstår och vilka perspektiv som riskerar att inte fångas upp i befintliga dialoger.
Goodpoint har stöttat E.ON med en intressentkartläggning kopplad till påverkade samhällen i Norden. Arbetet tog sin utgångspunkt i ESRS S3, den europeiska hållbarhetsrapporteringsstandarden för påverkade samhällen, med relevanta kopplingar till ESRS S4, som omfattar konsumenter och slutanvändare.
”Goodpoints kartläggning ger oss ett tydligare underlag för arbetet med påverkade samhällen i Norden. Den hjälper oss att förstå vilka grupper som påverkas av vår verksamhet, var dagens dialoger kan behöva utvecklas och hur vi kan prioritera nästa steg”, säger Inga Gunnarsson, Sustainable Procurement Manager på E.ON.
ESRS S3 och påverkade samhällen i energiomställningen
Många organisationer har etablerade dialoger med kunder, leverantörer, myndigheter, kommuner och andra formella aktörer. Men arbetet med påverkade samhällen kräver också att organisationen ser bortom de aktörer som redan finns i befintliga processer.
För ett energibolag kan påverkan uppstå på flera sätt. Det kan handla om utbyggnad av infrastruktur, elnätsdragningar, avbrott, kundinformation, prissignaler, digitala tjänster eller människors möjlighet att delta i energiomställningen.
Det gör frågan relevant för hållbarhetsrapportering, riskhantering, samhällsacceptans och långsiktig affärsutveckling. Om vissa grupper inte nås av information, dialog eller beslut kan det påverka både förtroende, genomförandekraft och kvaliteten i styrningen.
Intressentkartläggning med fokus på risk, sårbarhet och dialog
En intressentkartläggning med fokus på påverkade samhällen bör utgå från vilka grupper som påverkas, eller kan påverkas, av verksamheten. Analysen behöver omfatta både direkt och indirekt påverkan, grad av sårbarhet, beroendeställning och hur väl befintliga dialogkanaler fångar upp olika perspektiv.
Många organisationer har redan etablerade dialoger med grupper där relationen är formell, projektbaserad eller kommersiell. Det kan till exempel handla om kommuner, markägare, större kunder, projektutvecklare, leverantörer och myndigheter. Samtidigt finns ofta grupper som är svårare att nå genom befintliga strukturer. Det kan till exempel handla om grupper med begränsade möjligheter att göra sin röst hörd, personer som påverkas indirekt av verksamheten eller grupper vars perspektiv inte fångas upp genom organisationens ordinarie dialogkanaler.
Prioritering som stärker styrning och regelefterlevnad
För att kartläggningen ska bli användbar behöver den omsättas i en praktisk prioritering. Den bör visa vilka grupper som behöver analyseras vidare, vilka som bör involveras i dialog och var särskild hänsyn kan behövas i kommande beslut, projekt eller processer.
En sådan prioritering kan utgå från tre centrala frågor: vilka grupper som påverkas mest direkt av verksamheten, vilka som är särskilt sårbara eller beroende av verksamhetens produkter, tjänster eller infrastruktur, och vilka grupper som inte fångas tillräckligt tydligt av dagens dialogkanaler.
En viktig del av arbetet är att gå från traditionell intressentdialog till en mer påverkansdriven analys.
”Frågan är inte bara vilka aktörer organisationen redan har dialog med, utan vilka grupper som faktiskt påverkas och om de får tillräckligt utrymme i befintliga kanaler”, säger Lotta Fritsson, hållbarhetskonsult på Goodpoint.
Lotta Fritsson, hållbarhetskonsult
Affärsnytta genom tydligare dialog och social påverkan
Resultatet av en intressentkartläggning kan ge ett konkret underlag för att utveckla arbetet med påverkade samhällen. Det kan användas för att verifiera befintliga dialogrutiner, identifiera grupper som bara nås indirekt och prioritera riktade dialoginsatser där behoven är störst.
Analysen behöver anpassas efter både verksamhetens förutsättningar och de sammanhang där påverkan uppstår. Det gör det möjligt att förstå var risker, sårbarheter och dialogbehov skiljer sig åt, och hur arbetet bör prioriteras framåt. På så sätt stärks organisationens förmåga att hantera social påverkan mer systematiskt.
